Agender – Raknas ibland saso ett term mirakel ”intergender” (beskada det ordet)

Agender – Raknas ibland saso ett term mirakel ”intergender” (beskada det ordet)

Asexuell/Asexualitet – nagon manniska sasom ar asexuell age ingen verksam sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig inte hagad utav sexuella relationer/att kalkylera in andra i sin sexualitet.

Bigender – nagon person som upplever sig inte onska alternativ klara av kora mellan feminin eller kvinnligt konsidentitet, inte me upplever sig hemma inom bada.

Binar – Nagot saso innehaller tvenne delar. Nar det galler kon koper det ifall att vi oftast (normativt) delar in kon ino ett par delar; tjej och gosse.

Bisexuell – En indivi saso blir kar inom och/eller kat gallande utav personer oavsett vilket kon do har/de par binara konen/tva kon. (Det finns skild definitioner, odla det kan innebar skild fran person till individ).

Drag-king – nago individ sasom anvander det sasom i vart by traffas saso ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke tillsamman mera), exempelvis forut framtradande eller sasom ett politisk klokt beraknande.

Drag-queen – ett individ sasom anvander det saso inom vart samhalle traffa som ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke tillsamman mera), exempelvi pro framtradande eller som nagon politisk klokt beraknande.

FTM – “Female to Male” = “kvinna till man”. Det befinner sig ett glosa saso vanligtvis anvands for att forklara vilken bege sig nago transsexuell gosse astadkommer alternativ age gjort. En transsexuell person sasom ar FTM varje spann sin nedkomst biologiskt samt juridiskt sett kategoriserad sasom nago brud skada kanner sig no saso och befinner sig nago frank.

Genderfluid – nagon konsidentitet dar en kanner sig saso ett mixtur bruten do tva binara konen brutta och kille, skad nagon kan likas beror sig mer saso ett kille vissa dagar samt mer saso nago brud andra dagar.

Genderqueer – Ett ord saso kan anvandas pro konsidentiteter sasom ej foljer tvakonsnormen (det vill framfora gumma alternativ hane), f sasom intergender (betrakta under ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen saso funkar kungen dit taktik saso pronomena hon samt han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ och ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet sta benamnin samt befinner si hur nago individ solo titta sig sam vill bli kallad exempelvis forsavit en vill kallas ”hen”, ”hon” eller ”han”.

Ickebinar – nago person saso identifierar sig som mellan, bakom alternativ tillsamman bagge konskategorierna kvinna/man kan kalla sig ickebinar. Emellanat anvands ickebinar sasom en paraplybegrepp pro skilda konsidentiteter som ick foljer tvakonsnormen, till exempel intergender alternativ genderqueer. Ickebinar betyder ej samma sak for alla saso definierar sig som det. Nago bit kanner sig som bade brud sam frank. Andra kanner att de ar emellan dom kategorierna. Massa ickebinara identifierar sig utan nagot kon alls. Nago fraktion ickebinara vill byta kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Om en befinner si nagon binar transperson identifierar ett sig sasom brutta alternativt frank

Intergender – nagon individ sasom age nago konsidentitet saso identifierar sig emella, inom bagg, eller utom de traditionella konskategorier (hane sam kvinna) alternativ som valjer att ick definiera sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism befinner si en medicinsk diagnos sasom ges till mannisko saso rent biologiskt inte gar att konsbestamma som antingen brutta alternativt kis i enlighet med samhallets system forut kon. Age intet att handla tillsamman vem nagon garnity pa och/eller blir kar ino.

Konsdysfori – Det betyder att herre lider utav, alternativ upplever barrikad ino sin vardag efterso att ens konsidentitet ej stammer overens tillsammans det kon karl blev tilldelad spann fodseln. En vanlig form itu konsdysfori befinner si det karl kan titulera somatisk konsdysfori – att delar bruten kroppen inte kanns precis ehuru dom inte stammer overens plotslig konsidentitet. Konsdysfori kan ocksa vara trevlig och inforskaffa forsavit att andra ick tittar samt behandlar ett som saken dar kar minsann ar. All transpersoner har inte konsdysfori. Konsdysfori kan likas flyga avsevart skild ut for skild personer – saken da kan gora forsavit skild delar av kroppen sam besta skilda ino skild situationer, exempelvi. Forsavit hane inneha konsdysfori kan karl amna genomga konsbekraftande atgard. Dylik hantering astadkommer mycket att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – nago persons sjalvupplevda kon, absolut enkelt vem mi kanner mej saso. Kan existera till exempel kvinna, hane, intergender alternativ eventuellt inget itu det. Forsavitt kroppen inte stammer overens plotslig konsidentitet finns det chans att omarbeta det. Endast nagon sjalv kan avtala sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – ett manniska saso befinner si pansexuell kan vara sexuellt samt emotionellt hugad fran ”alla” alternativ ”vem som helst”. Itu somlig ansett som erotisk laggning, utav andra ansett saso bisexualitet inom bredare gestaltning darbort flertal uppg sig vara intresserade av “personligheten sam inte konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, den etcetera – det en person vill bliv kallad nar heta Ukrainska kvinnor e snackar forsavit saken da ino tredje person, exempelvis hen ar blid, mig gillar hen/henom (bagg formerna fungerar). Pronomen kan halla till forbund tillsamman nagon persons kon/konsidentitet, andock behover ej foreta det. Det promenera ej att se pa ett indivi vilket pronomen saken dar inneha. Forsavit kar befinner si instabil kungen en persons pronomen kan man be om nagot i e enskilt konversera (”Vilket pronomen age du?/Vilket pronomen vill n att jag anvander forsavit dig?”). Nagon fraktion foredrar att bliv omnamnda tillsammans fornamn ino stallet stav tillsamman pronomen. Hen sam saken dar anvands ibland aven inom situationer emedan nago persons konstillhorighet ar oidentifiera.

Andra konsneutrala pronomen befinner si hin, han och saken da

Queer/Queerteori – Ett attity saso kritiserar normer kring kon och sexualitet (beskada heteronorm). Queer kan likas besta nago identitet, ”att besta queer”, som syftar till ett mothugg mot samt darbort nagon inte vill kategorisera sig som dam, karl, bi-, hetero- alternativt homosexuell. Queerteori kritiserar fasta kategorier sam etiketter, typ uppdelningen inom baksida av underben sasom anses normalt respektive olik, framst nar det innefatta sexualitet sam kon.

Transperson – Ett samlingsbegrepp sasom normalt menar personer saso bryter kontra samhallets normer kring kon samt konsidentitet. Blott den som allena identifierar sig sasom transperson befinner sig det. Inom begreppet ingar till exempel intergender, transsexuella samt transvestiter och av och till dragqueens sam dragkings. Har ingenting att producera med vem nago blir foralskad ino och/eller kat gallande. En bestammer personligen forsavitt nago vill precisera sig saso transperson: ingen annan kan knysta at en att en ar transperson.

Transsexuell / Transsexualism – e befogenhet da en person ager ett konsidentitet som inte overensstammer med det kon som registrerats vid fodseln, vanligtvis tillsamman nago onskan ifall att ratta kroppen sa att den stammer overens tillsammans saken dar nago kanner sig som. Transsexualism ager utan sexualitet att bega, nagon transsexuell manniska kan befinna homo-, bi- alternativt heterosexuell alternativ hurdan nago ann valjer att betrakta sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over till andra sidan” pa latin sam ”sexus” betyder “kon” villig latin. Transsexuell betyder saledes ”over at andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – indivi som mer eller mindre vanligtvis anvander det som samhallet ser sasom “ett ovrig kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over mot andra sidan” gallande latin sam ”vestis” betyder “klader” villig latin. Transvestit betyder saledes ”over till andra sidans klader”.

مشاركه عبر :

مقالات ذات صله

Site Oficial No Cassino Nacionais

Site Oficial No Cassino Nacionais” Site Oficial No País Brasileiro: Cadastro, Jogos Electronic Bônus Content Processo De Verificação De Conta Para Novos Jogadores Caça-níqueis Online:

المزيد »